|
SVCH Tumlex Cordelia "Chio" 03-10-28 Reg.nr: S62937/2003
Chio är min andra Heeler och föddes 28 oktober 2003 på Tumlex Kennel i Strängnäs. Chios morfar (Mongreals Outlaw Oliver) är Locas pappa så några gemensamma gener har de. Inte för att man märker att de är släkt precis... Loca skulle aldrig fundera på att tänka tanken att sticka ifrån mig. Chio däremot kan sticka iväg in i skogen om hon får vittring på ett viltspår eller något gott att äta. Hon har lite fler idéer om hur saker och ting ska göras än vad Loca har. Chio är min första hund jag ställt ut och vi planerar att ställa ut regelbundet bara för att det är så roligt. På sin första utställning gick hon in o visade visade domaren vilken fin vovve hon är och kom därifrån med ett CERT. Jag är alltid lite nervös för vad domaren ska säga om hennes fladdriga öron. Visst kommenteras dem, men mest för att de tycker att dem ser så roliga ut. Chio har nu flera CERT på utställning och endast en domare har kommenterat hennes öron negativt. Beroende på hur ekonomin ser ut kommer jag att rabiesvaccinera Chio så att vi kan passa på att ställa ut henne när vi åker över till Finland någon gång. Chio älskar spårarbete. Hon gillar att kämpa sig igenom skog, hyggen, träsk, diken och grusvägar för att få mummsa på den fantastiska klöven i spårslutet. I Juni 05 klarade hon anlagsklassen i viltspår med beröm från domaren. Chio tuffade på genom skog, hyggen, ungskog och skogsvägar för att upptäcka att klöven satt i en urläskigt älgtorn. Hennes unghundsfjanteri sitter fortfarande i och kommer fram i bland i de mest konstiga situationer. Det börjar dock lugna ner sig nu och hon är inte fullt så osäker på mystiska saker längre. I Augusti och September 2005 gick vi tre öppenklassprov där hon tog 1:a-pris i samtliga och kan nu titulera sig SVCH. Den 1:a Oktober -05 var vi på Specialklubben för Västgötaspets vallanlagstest i Hässleholm och testade Chios vallningsintresse. Till mattes lycka och förvåning tog Chio uppdraget att få kossorna att röra sig framåt på allvar och lät som en tiger och såg ut som en flygande kanonkula i kohagen. Hon pendlade bra bakom djuren och avbröt direkt när jag kallade på henne men vågade inte driva utan stöd från mig. Hon stannade om hon och flocken kom längre än 50 meter ifrån mig. Hon fick bedömningen "mycket goda vallanlag" vilket matte Linnea är mycket nöjd med! För att se protokollet klicka på länken i nederkant.
|
||||||||||||
